Båtsman eller kronobåtsman var en militär som i det svenska indelningsverket tilldelades örlogsflottan för tjänstgöring ombord, och som för sitt uppehälle tilldelades ett båtsmanstorp.
Under cirka 300 år var det båtsmännen som utgjorde besättningarna på flottans skepp. De var en del av det så kallade indelningsverket och ersattes av de värnpliktiga sjömännen i början av 1900-talet.
Det äldre indelningsverket reformerades mot slutet av 1600-talet under Karl XI:s tid på tronen och nu fick ett antal bönder i uppgift att se till att det fanns en båtsman på plats. Rekryteringen av båtsmannen skedde på mer frivillig grund, och det blev ofta ett alternativ för söner till bönder som inte var äldst i syskonskaran och därmed inte skulle få ärva gården. Att bli båtsman var helt enkelt ett alternativ till att bli dräng.
I Blekinge och Södra Möre härad i Småland fanns enbart indelta båtsmän och dessa var indelade i rusthåll. Rusthållet eller roten betalade årlig lön, kläder och stod för ett båtsmanstorp med tillhörande odlingsbar mark. Ibland ingick vissa förmåner, som utsäde eller annat.
Gunnarstorp, Söderåkra socken.
Gunnarstorps by är exempel på en by där varje gård, tack vare närheten till flottan i Karlskrona, underhöll varsin båtsman. Varje gård var ett båtsmansrusthåll, och erhöll på så sätt skattelättnader. På så sätt fanns det åtta båtsmän och båtsmanstorp i byn. Detta står i stor kontrast till skogsbygderna där en eller flera byar delade på en båtsman eller soldat.