Gustaf Svensson 1805-1875
Gustaf (i texten nedan förkortat till GS) kom till Söderåkra 1830, då registrerad som smeddräng. Han kommer att arbeta som bysmed först i Kroka och sedan i Övraby, Söderåkra.
Den 11/7 1844 dömdes GS för dråp och andra resan stöld till döden, men benådades och skulle istället umgälla sitt brott med livstidsarbete fästning. Blev benådad 1862, och flyttade tillbaka till Söderåkra.
Släktförbindelse med Gustaf Svensson
Sammanfattning av Göta Hovrätts brottmålsprotokoll.
Den 16 januari 1844 behandlade Göta hovrätt ett ärende om Gustaf Svensson, som var misstänkt för stöld och dråp. Svensson, från Övraby eller Gunnarstorp, var åtalad för att ha brutit sig in i smeden Johan Peter Krantz smedja och stulit flera verktyg, samt för att ha dödat Christina Svensdotter under en konfrontation.
Stölden, som inträffade natten mellan den 2 och 3 oktober, resulterade i att GS tog med sig två smedsläggor, en järnskruv och en fil. Händelsen med Christina Svensdotter inträffade den 1 november, då hon blev allvarligt skadad med kniv av GS när hon försökte hindra honom från att fly. Läkaren bekräftade att hennes död orsakades av de skador GS hade tillfogat henne.
GS förnekade stölden men erkände att han hade orsakat Christina Svensdotters död, men hävdade att han handlade i panik. Trots detta dömdes han för både stöld och dråp. Rättens beslut var att han skulle missta livet för sina brott och betala kostnaderna för besiktning av Christina Svensdotters kropp.
Rättegången innehöll vittnesmål från flera personer. Bland dem fanns fjärdingsmannen Anders Månsson, som vittnade om att GS hade gripits strax efter stölden. Innerst inne visade det sig att GS hade blivit spårad efter stölden och den tragiska händelsen med Christina, som hade försökt stoppa honom. Det framkom också att GS hade en historia av brott, inklusive tidigare domar för stöld.
Flera vittnen styrkte åklagarens version av händelserna, inklusive att Krantz hade identifierat sina stulna verktyg. GS hade erbjudit en köpesumma för att få tjuvgodset att försvinna, vilket ytterligare stärkte bevisen mot honom.
Vittnena beskrev också GS:s beteende under tiden före och efter gripandet, vilket bidrog till att stärka anklagelserna mot honom. Även om han hade en familj med tre barn, ansåg domstolen att hans handlingar var tillräckligt allvarliga för att rättfärdiga det tunga straffet.
Sammanfattningsvis, Gustaf Svensson dömdes för både stöld och dråp i Göta hovrätt, med domslutet att han skulle förlora sitt liv för sina brott. Vidare togs kostnaderna för besiktningen av Christina Svensdotters kropp upp i domen, vilket också hörde till frågor om rättvisa i fallet.
Benådad och skulle istället umgälla sitt brott med lifstidsarbete fästning. Benådad 1862.
Källor:
- Göta Hovrätt, Brottmålsprotokoll, (1844) bild 3-10
- Landskrona fängelse (M) DIIId:2a (1847-1853), sid 29
- Söderåkra kyrkoarkiv A I/8 (1861-1871), sida 478